Lordlion -- den varmaste själ solen lyst över...

Hmm igår hände det skumma saker...
En kompis i huset intill ringde o bad mig kolla hos grannan vägg i vägg för det lös konstigt i deras fönster.
när jag går mot dörren hör jag en brandvarnare tjuta, så det var bara att ringa larmtjänst o kalla på hjälp. såg genom brevinkastet hur det brann på köksbord o stolar så det var bråttom.

Sen var det bara att knacka dörr, få ut så många grannar ur trappen som möjligt o gå ut o vänta.

Brandkåren kom rätt snabbt o de fick bryta in sig. Så det var rätt snabbt fixat.
Det blir en del sanering inne hos grannen men deras husdjur klarade sig och ingen kom till skada. Det känns skönt iaf.
Hoppas deras jul blir fin trots det som hänt.
Tur man var hemma och vet vad som behöver göras.

Hade det varit på jobbet hade jag väl fått sparken för att jag brytt mig.

-------------------------

Denna jul och denna nyår kommer jag jobba.. så jag ser det som ännu ett par jobb helger bara. Jag ska umgås med mina barn i mellandagarna, gå på bio o så.
Men... Julafton ska jag bara ägna mig åt mig själv.. vila mig.. njuta av nåt gott.. lyssna på musik jag tycker om.. kanske ha några tända ljus.. dock under uppsikt..
men.. när jag ändå är solo och intekan åka till släkten pga jobb.. varför då stressa o må dåligt.. jag gör det till MIN egen tid..

----------------------------

Något mindre angenämnt...

En kompis åkte buss med mig i måndags denna vecka och berättade att en skolkompis gått bort hastigt. Det hemska är att jag har tänkt massor på han innan jag fick beskedet och kunde inte förstå varför jag tänkte på han.

Sättet man kan dö är aldrig angenämnt.. men min vän hade maximal otur...
Han stod och väntade på några kompisar för att få skjuts efter jobbet och de var försenade...
Han står bredvid vägkanten en bit från en busshållplats.
En Trailer dragande lastbil kommer förbi..
Lagom i höjd med honom lossnar trailern och mejar ner han.. rätt in i ett staket.
Att han ens levde efter den smällen är ett under.. men efter flera timmars operation gav hans kropp upp.

Sörjer en av de finaste kompisar jag haft på högskolan, en av de få som ställde upp på mig fast jag hade ingen ork och var utbränd.. som fick mig att orka en dag till.. att få en sak till gjord..
Det gör mig så ont att just du ska behöva dö på ett så meningslöst sätt.
Macke.. jag ska fixa examen.. ska fixa klart det vi hade kvar.. inte idag, inte i morgon men det ska göras... jag ska inte ge upp.

Vila frid.. jag vet att du alla gånger platsar i A-laget uppe i himmelen och att bollen alltid kommer rulla din väg.
Jag ska komma på din sista transfer innan du träder in i det bästa laget av alla.
tror inte du blir bänknötare där heller.
Saknar dig mkt...
Din vän Nikolai


-----------------------------


>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Tis 3 maj 2005 02:34

Det var ett tag sen sist jag skrev så..

Det har gått ett år sen Kryssningen till Åland.
Fler erfarenheter har man iaf fått.

Jag har aldrig förstått förräns nu
att en rasist måste vara en unik person..
vem annars kan ha träffat varenda individ i ett folk ?
Pratat med alla o lärt känna dem..
Eftersom de vet hur de folken är ?
Så att de kan uttala sig om dem ?
Och anser sig ha rätt att hata dem?



Sommaren 2004 till exempel...
Jag lät en kille jag trodde vara min vän bo billigt hos mig 4 månader drygt för att hjälpa han och hans tjej att få ordning på en del saker... han utnyttjade min snällhet bara och hade mage och ljuga om saker o vägrade göra rätt för sig fullt ut.. sånt gör ont.. man lär sig att inte hjälpa andra lika lätt.

Umgicks ett tag med en tjej som vänner och rätt vad det var hade hon börjat ta över mitt liv och behandla mig som skit... tog sin långa tid att reda upp den sörjan med... Nu är man rädd för att bli utnyttjad och sårad...

I förra veckan blev jag misshandlad på min arbetsplats, lagom trevlig upplevelse.
Är för jävligt när man inte ens kan få säga åt folk att bete sig som folk utan att få ta skit.

Har en del andra funderingar med....
Men det ger sig väl med den saken... får en del vibbar som jag måste avvakta o se om de stämmer eller inte...

Sitter och lyssnar på Alison Moyet - Invisible .. lite sorgsen låt men hon sjunger bra..


Jag får fundera vidare på vad jag ska skriva men mer lär det bli...