Tisdag 11 April
Tänkte återvinna lite gammal blogg...
>>>>>>>>>>>>
Mån 10 sep 2001 12:59
Så har ännu en vecka börjat igen.
Har upptäckt att livet har ett sätt att överaska en när man minst tror det.
Ligger hemma nerbäddad idag men ska läsa så mkt jag orkar iaf, man kan ju sova lite emellanåt.
Det finns dagar man undrar om en del saker man upplever är bara drömmar eller ....?
>>>>>>>>>>>>
Tis 11 sep 2001 20:48
Ibland så undra jag om det som sker har ett syfte och i så fall vad?
Man kan få en så fin kontakt och sen helt plötsligt så känns det som om den personen bara vänder som en hand o lämnar mig i skuggan.
Det finns saker som sker i ett drömliknande tillstånd men uppvaknandet kan vara nog så kallt...
Men den bekräftelse jag redan visste på hur saker och ting är... som jag kände tidigare kom till mig senare idag.
Jag fick en kort tid i den solen och det värmde men nu har solen rört sig vidare och denna ensamma vandrare får gå sin väg i egen riktning.
Jag ser henne som en ärlig och fin vän och önskar henne lycka till.
Nyheterna idag är skrämmande och visar hur meningslöst våldet i vår värld är.
Det finns inget rättfärdigande i detta våld som så sjukt slagit mot oskyldiga personer.
<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<
Ons 12 sep 2001 03:33
Jag ska bli elak ..... jag ska odla mitt hat... för om hatet är tillräckligt kallt så ser man allt så klart... den texten inleder en av mina absoluta favorit sånger av Lustans Lakejer och titeln är Diamanter.
Att börja hata är väl att ta i men nog ser jag saker och ting mer klart nu än för ett tag sen, det är lätt att låta sig bli lurad av en massa rökridåer och lama klyschor så vad lärde jag mig? Det är ok att lita på vänner men bara så långt som de går att lita på *skrattar* Det finns en del tjejer som har lekt med mig o trott att jag e en mes bara för att jag är snäll... deras förlust. Jag har lärt mig att inte truga någon, jag kan visa vad jag går för men duger jag inte som den jag är så är det som i en av mina dikter...
HAN .
^^ den dikten har jag ju visat nyligen(Redigering)
Man ska ju alltid lära sig av sina erfarenheter och det försöker jag med... men ibland så skriver jag en dikt om något som berör mig med.. Nu har det gått en lång tid sen jag skrev något nytt men snart så lär mina erfarenheter bära ny frukt igen...
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Tors 20 sep 2001 19:11
Häromnatten skrev jag en dikt igen...
Det har dröjt nästa två år sen senast...
Min Ros
Min ros bär inga taggar,
Hon bär ett leende som får solen att blekna,
Ett skratt som pärlar som en bäck i paradiset.
Hennes ögon får stjärnorna att blekna av avund.
Hennes Hjärta är den mest åtråvärda av skatter.
Den man som får göra henne lycklig är i paradiset.
Den som får vara hennes vän lyckligt lottad.
----------------------------------------------- ----------
Så när en dikt väl dyker upp brukar den sällan komma ensam *ler*
Men orsaken till inspirationen kan vara så olika...
jag har mest varit sjuk fast idag orkade jag iaf gå på skolan o imorron ska jag försök jobba lite med.. komma igen där jag kan iaf ;-)
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Utbrändheten når oss-- Lordlion67 - 18:e mars 2003
Jaja nu är det hög tid för lite läges-uppdatering...
Jag har varit sjukskriven sen November 2002, med facit i hand borde jag ha sjukskrivits för flera år sen egentligen.
De som inte drabbats kan omöjligen förstå hur det känns men jag ska iaf försöka berätta för dig lite om hur det kan vara.
Tänk dig att vakna på morgonen, försöka kliva upp men hela kroppen vägrar, inte som vid en sne bakfylla. Du blir yr fast du sätter dig upp sakta, kroppen värker, inte så att du kan säga att ?precis? där har du ont, det är mer obestämt.... att gå till affären, ungefär 1 km eller så bort, är ett helt företag.
Att gå till affären i lugn och ro tar tid, för man har ingen kondition, man blir jättetrött bara av att gå, sen när du väl fått ihop vad du ska ha med hem, säg två pappers-kassar med vanliga basvaror.... bära det hem tar ännu längre tid... måste stanna ungefär var 100 meter eller så... sen upp för de 2 rätt branta trapporna i 50-tals hyreshuset... när man kommer hem så är man genomsvettig och det känns mer som när man spelade en innebandy-match.... när man väl fått sakerna på plats så är man så trött så man däckar på soffan....
Sen kommer ?bekanta? och förståsigpåare och säger olika mer eller mindre lama kommentarer....
?Du e bara lat...? ? Om viljan finns så...? ? Bara och ta sig i kragen...?
Va fan.. tror de att jag VILL va så dödstrött...????
Jag tycker det är dags att samhället tar ansvar för hur människor slits ut i dagens stress och slit och släng samhälle...
Det är ingen jävel som tackar dig för att du sliter häcken av dig och ställer upp jämnt...
Ordet NEJ har fått en central roll i mitt språk...
NEJ, jag vill inte....
NEJ, jag orkar inte...
NEJ, jag är inte din slav....
NEJ, gör det själv din lata fan...
NEJ, det står inte ?välkommen? på min rygg längre....
Den här tröttheten som man försöker sova bort, försöker anpassa sov-vanorna för....
Kroppen som gör ont fast man borde vara stark och hel...
Så vad gör jag nu?
Jag tar en dag i taget, en sak i taget och jag ber fan ingen om lov ifall jag är trött och behöver vila.... jag är inte lat... jag har bara lärt mig att jag inte är en maskin...
Jag vill Leva en dag i taget och inte va någon maskin mer....
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Ser att en del saker upprepar sig...
Ska lägga ut mer av min gamla blogg...
*suck*
>>>>>>>>>>>>
Mån 10 sep 2001 12:59
Så har ännu en vecka börjat igen.
Har upptäckt att livet har ett sätt att överaska en när man minst tror det.
Ligger hemma nerbäddad idag men ska läsa så mkt jag orkar iaf, man kan ju sova lite emellanåt.
Det finns dagar man undrar om en del saker man upplever är bara drömmar eller ....?
>>>>>>>>>>>>
Tis 11 sep 2001 20:48
Ibland så undra jag om det som sker har ett syfte och i så fall vad?
Man kan få en så fin kontakt och sen helt plötsligt så känns det som om den personen bara vänder som en hand o lämnar mig i skuggan.
Det finns saker som sker i ett drömliknande tillstånd men uppvaknandet kan vara nog så kallt...
Men den bekräftelse jag redan visste på hur saker och ting är... som jag kände tidigare kom till mig senare idag.
Jag fick en kort tid i den solen och det värmde men nu har solen rört sig vidare och denna ensamma vandrare får gå sin väg i egen riktning.
Jag ser henne som en ärlig och fin vän och önskar henne lycka till.
Nyheterna idag är skrämmande och visar hur meningslöst våldet i vår värld är.
Det finns inget rättfärdigande i detta våld som så sjukt slagit mot oskyldiga personer.
<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<
Ons 12 sep 2001 03:33
Jag ska bli elak ..... jag ska odla mitt hat... för om hatet är tillräckligt kallt så ser man allt så klart... den texten inleder en av mina absoluta favorit sånger av Lustans Lakejer och titeln är Diamanter.
Att börja hata är väl att ta i men nog ser jag saker och ting mer klart nu än för ett tag sen, det är lätt att låta sig bli lurad av en massa rökridåer och lama klyschor så vad lärde jag mig? Det är ok att lita på vänner men bara så långt som de går att lita på *skrattar* Det finns en del tjejer som har lekt med mig o trott att jag e en mes bara för att jag är snäll... deras förlust. Jag har lärt mig att inte truga någon, jag kan visa vad jag går för men duger jag inte som den jag är så är det som i en av mina dikter...
HAN .
^^ den dikten har jag ju visat nyligen(Redigering)
Man ska ju alltid lära sig av sina erfarenheter och det försöker jag med... men ibland så skriver jag en dikt om något som berör mig med.. Nu har det gått en lång tid sen jag skrev något nytt men snart så lär mina erfarenheter bära ny frukt igen...
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Tors 20 sep 2001 19:11
Häromnatten skrev jag en dikt igen...
Det har dröjt nästa två år sen senast...
Min Ros
Min ros bär inga taggar,
Hon bär ett leende som får solen att blekna,
Ett skratt som pärlar som en bäck i paradiset.
Hennes ögon får stjärnorna att blekna av avund.
Hennes Hjärta är den mest åtråvärda av skatter.
Den man som får göra henne lycklig är i paradiset.
Den som får vara hennes vän lyckligt lottad.
----------------------------------------------- ----------
Så när en dikt väl dyker upp brukar den sällan komma ensam *ler*
Men orsaken till inspirationen kan vara så olika...
jag har mest varit sjuk fast idag orkade jag iaf gå på skolan o imorron ska jag försök jobba lite med.. komma igen där jag kan iaf ;-)
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Utbrändheten når oss-- Lordlion67 - 18:e mars 2003
Jaja nu är det hög tid för lite läges-uppdatering...
Jag har varit sjukskriven sen November 2002, med facit i hand borde jag ha sjukskrivits för flera år sen egentligen.
De som inte drabbats kan omöjligen förstå hur det känns men jag ska iaf försöka berätta för dig lite om hur det kan vara.
Tänk dig att vakna på morgonen, försöka kliva upp men hela kroppen vägrar, inte som vid en sne bakfylla. Du blir yr fast du sätter dig upp sakta, kroppen värker, inte så att du kan säga att ?precis? där har du ont, det är mer obestämt.... att gå till affären, ungefär 1 km eller så bort, är ett helt företag.
Att gå till affären i lugn och ro tar tid, för man har ingen kondition, man blir jättetrött bara av att gå, sen när du väl fått ihop vad du ska ha med hem, säg två pappers-kassar med vanliga basvaror.... bära det hem tar ännu längre tid... måste stanna ungefär var 100 meter eller så... sen upp för de 2 rätt branta trapporna i 50-tals hyreshuset... när man kommer hem så är man genomsvettig och det känns mer som när man spelade en innebandy-match.... när man väl fått sakerna på plats så är man så trött så man däckar på soffan....
Sen kommer ?bekanta? och förståsigpåare och säger olika mer eller mindre lama kommentarer....
?Du e bara lat...? ? Om viljan finns så...? ? Bara och ta sig i kragen...?
Va fan.. tror de att jag VILL va så dödstrött...????
Jag tycker det är dags att samhället tar ansvar för hur människor slits ut i dagens stress och slit och släng samhälle...
Det är ingen jävel som tackar dig för att du sliter häcken av dig och ställer upp jämnt...
Ordet NEJ har fått en central roll i mitt språk...
NEJ, jag vill inte....
NEJ, jag orkar inte...
NEJ, jag är inte din slav....
NEJ, gör det själv din lata fan...
NEJ, det står inte ?välkommen? på min rygg längre....
Den här tröttheten som man försöker sova bort, försöker anpassa sov-vanorna för....
Kroppen som gör ont fast man borde vara stark och hel...
Så vad gör jag nu?
Jag tar en dag i taget, en sak i taget och jag ber fan ingen om lov ifall jag är trött och behöver vila.... jag är inte lat... jag har bara lärt mig att jag inte är en maskin...
Jag vill Leva en dag i taget och inte va någon maskin mer....
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Ser att en del saker upprepar sig...
Ska lägga ut mer av min gamla blogg...
*suck*
Kommentarer
Trackback
